Första ubåtsflottiljen

Information
Första ubåtsflottiljen (1. ubflj)
Vapen för Första ubåtsflottiljen tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn	1. ubåtsflottiljen
Datum	1904–
Land	Sverige
Försvarsgren	Marinen
Typ	Ubåtsflottilj
Roll	Utbildningsförband
Del av	Högkvarteret ^[a]
Storlek	Flottilj
Högkvarter	Karlskrona garnison
Förläggningsort	Karlskrona
Valspråk	"Esse non videre" (Att vara utan att synas) ^[b]
Marsch	"Fladdrande fanor" (Widqvist) ^[c]
Dekorationer	1.ubfljGM/SM ^[d]
Befälhavare
Flottiljchef	Kommendör Paula Wallenburg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandstecken
Tilläggstecken

Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) eller 1. ubåtsflottiljen är en ubåtsflottilj inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 1904. Förbandsledningen är förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.^[3]^[4]

Historik

Första ubåtsflottiljen har sitt ursprung från 1904, då det svenska ubåtsvapnet bilades med HMS Hajen (1904) som första ubåt. År 1918 ingick ubåtsvapnet som 1. undervattensbåtsdivisionen i Kustflottans sammansättning. År 1934 hade ubåtsvapnet organiserats som Ubåtsavdelningen med tre ingående divisioner. År 1951 hade förbandet tilldelades det nuvarande namnet, och flottiljen ingick i kustflottan som 1. ubåtsflottiljen. Under 1970-talet tillkom Flottans dykarskola till flottiljen, vilken senare bildade Dykdivisionen, där bland annat ubåtsräddningsfartyg ingick i.

Den 1 juli 1994 organiserades flottiljen som Första ubåtsavdelningen (1. UbA). Detta genom att samtliga förband och enheter inom Försvarsmakten kaderorganiserade, och fick en fast organisation.

Inför försvarsbeslutet 1996 bestod ubåtsvapnet av en ubåtsavdelning med 12 ubåtar, där regeringens förslag till riksdagen var att en ubåtsflottiljen skulle bildas samt att till senast 2001 reducera antalet till nio ubåtar, varav två i materielberedskap. Vidare föreslog regeringen att Försvarsmakten skulle säkerställa en fortsatt kompetens under försvarsbeslutsperioden inom ubåtsområdet, vilket skulle skapa gynnsamma förutsättningar för den svenska varvs- och elektronikindustrin.^[5] Den 1 januari 1998 fick flottiljen sitt nuvarande namn Första ubåtsflottiljen (1. ubflj).

Inför försvarsbeslutet 2000 var ubåtsvapnet under reducering, där det fastställda antalet ubåtar från 1996 skulle komma att nås 2001. Regeringens förslag till riksdagen innebar dock att antalet ubåtar över tiden skulle reduceras till fem ubåtar, varav två av Västergötlandsklass och tre av Gotlandsklass. Vilket enligt regeringen skulle tillsammans två ytstridsflottiljer med sammanlagt tolv ytstridsfartyg skapa förmåga till uthållig marin närvaro i omgivande farvatten i samband med kriser och konflikter.^[6]

Inför försvarsbeslutet 2004 ansåg regeringen att tyngdpunkten för marinens verksamheten borde finnas i Karlskrona i sydöstra Sverige. Det byggde på en större omorganiseringar av marinen, vilket i sig resulterade en större reduktion av marinens insatsorganisation. På ostkusten fanns inför försvarsbeslutet en marinbas med tre flottiljer. Regeringens förslag till riksdagen byggde på att Ostkustens marinbas och Andra ytstridsflottiljen skulle utgå ur freds- och insatsorganisationen, samt att förbandsledningen för Första ubåtsflottiljen skulle omlokaliseras till Karlskrona. Vidare skulle ubåtsflottiljledningen utgå ur insatsorganisationen från 2006, och enbart kvarstå som en resurs i grundorganisationen. Att regeringen föreslog Karlskrona som huvudort låg i Karlskronas centrala läge gentemot Östersjön och Västerhavet, samt regeringen ansåg att Karlskrona hade de bästa förutsättningarna i ett långsiktigt perspektiv. Det genom att regeringen ansåg att Karlskrona hade en bättre infrastruktur avseende kaj- och förtöjningsanordningar, tillgång till nödvändiga verkstads- och varvsresurser samt närhet till goda övnings- och skjutområden. Det trots att marinen i Stockholms skärgård hade både Berga örlogsbas och Muskö örlogsbas att tillgå. Regeringen överlät dock till Försvarsmakten med att bestämma fördelningen av fartyg ingående i Första ubåtsflottiljen.^[7] Från den 1 januari 2005 övergick verksamheten i Berga till en avvecklingsorganisation, för att från den 1 september 2005 verka från Karlskrona. Kvar i Berga blev avvecklingsorganisationen som verkade där fram till den 30 juni 2006.^[8]

Verksamhet

Mellan åren 1904–1998 ingick ubåtsvapnet i Kustflottan, nedan ses hur ubåtsvapnet var sammansatt vid olika tidsepoker. Under 1930-talet ingick ubåtsvapnet i Vintereskadern, vilken var den rustade delen av Flottan vintertid. Delar av Ubåtsvapnet ingick under andra världskriget i Göteborgseskadern och Karlskronaavdelningen.^[9]

Nationell verksamhet

Förbandet har 280 anställda officerare, varav 50 är reservofficerare. Innan 2009 gjorde drygt 100 män och kvinnor sin värnplikt vid 1. ubåtsflottiljen. Vid flottiljen finns det 2016 fem ubåtar, tre av Gotlandsklass och två av Södermanlandsklass samt Sjötransportenheten som är ett specialoperationsförband (FM SOF). Efter modifiering av de båda äldsta ubåtarna av Södermanlandsklassen, senast av HMS Östergötland 2005, har samtliga ubåtar luftoberoende Stirlingmaskineri och är utrustade också för internationell tjänst.

Internationell verksamhet

Åren 2005–2007 hyrde USA ubåten HMS Gotland (Gtd), vilken är flottiljens största och hittills (2018) enda internationella insats. Ubåtsflottiljen bidrog till Swedish Naval Rapid Reaction Unit, en insatsstyrka stående i beredskap för att verka i Europa eller i dess närområde efter ett regeringsbeslut och med FN-mandat. Ubåtsflottiljens bidrog med en ubåt av Gotlandsklass, en ledningsgrupp och en underhållsgrupp.

Ingående enheter

Sjötransportenheten

Sjötransportenheten (STE) är en enhet underställd chefen för Första ubåtsflottiljen, Sjötransportenheten är en del av specialförbandssystemet och baserad i Karlskrona. Enheten utbildas och övas under realistiska förhållanden på olika platser i Sverige och utomlands.^[10]

Ubåtsräddning

Första ubåtsflottiljen svarar för det svenska ubåtsvapnets ubåtsräddningsresurs, det genom HMS Belos (A214) och miniubåten URF, vilket står för ubåtsräddningsfarkosten. Miniubåten har en kapacitet att rädda 35 personer per lyft från en sjunken ubåt.^[11]

Ubåtar

Första ubåtsflottiljen består sedan 2020 av fyra ubåtar, tre av Gotlandsklassen och en av Södermanlandklassen. År 2022 kommer flottiljen enligt plan att tillföras den första av totalt två nya ubåtar av typen A26 samtidigt som den sista ubåten av Södermanlandklass utrangeras.

Ubåtar vid förbandet

År	Namn	Division	Ingående fartyg
1918	1. undervattensbåtsdivisionen		HMS Delfinen, HMS Skäggald, HMS Svärdfisken, HMS Tumlaren
1934	Ubåtsavdelningen	Depådivision	HMS Svea
1934	Ubåtsavdelningen	1. ubåtsdivisionen	HMS Draken, HMS Gripen, HMS Ulven
1934	Ubåtsavdelningen	2. ubåtsdivisionen	HMS Bävern, HMS Illern, HMS Uttern
1934	Ubåtsavdelningen	3. ubåtsdivisionen	HMS Hajen, HMS Sälen
1940	Ubåtsavdelningen	Depådivision	HMS Svea
1940	Ubåtsavdelningen	1. ubåtsdivisionen	HMS Draken, HMS Gripen, HMS Ulven
1940	Ubåtsavdelningen	2. ubåtsdivisionen	HMS Sjöbjörnen, HMS Sjöhunden, HMS Sjölejonet
1940	Ubåtsavdelningen	3. ubåtsdivisionen	HMS Delfinen, HMS Najad, HMS Springaren
1945	Ubåtsavdelningen		S/S Patricia, HMS Belos
1945	Ubåtsavdelningen	1. ubåtsdivisionen	HMS Sjöborren, HMS Sjöhästen, HMS Sjöormen
1945	Ubåtsavdelningen	7. ubåtsdivisionen	HMS Najad, HMS Neptun, HMS Näcken
1945	Ubåtsavdelningen	12. ubåtsdivisionen	HMS U4, HMS U5, HMS U6
1951	1. ubåtsflottiljen		S/S Patricia, HMS Belos
1951	1. ubåtsflottiljen	1. ubåtsdivisionen	HMS Neptun, HMS Sjöborren, HMS Sjöhunden
1951	1. ubåtsflottiljen	2. ubåtsdivisionen	HMS Dykaren, HMS Nordkaparen, HMS Näcken, HMS Sjöormen, HMS Tumlaren
1975	1. ubåtsflottiljen		HMS Belos, HMS Älvsborg (M02)
1975	1. ubåtsflottiljen	1. ubåtsdivisionen	HMS Sjöhästen, HMS Vargen
1975	1. ubåtsflottiljen	3. ubåtsdivisionen	HMS Delfinen, HMS Draken, HMS Gripen, HMS Hajen, HMS Sjöormen
1989	1. ubåtsflottiljen	1. ubåtsdivisionen	HMS Sjöbjörnen, HMS Sjöhästen, HMS Sjölejonet, HMS Sjöormen, HMS Hälsingland, HMS Södermanland, HMS Västergötland, HMS Östergötland
1989	1. ubåtsflottiljen	2. ubåtsdivisionen	HMS Najad, HMS Neptun, HMS Näcken, HMS Sjöhunden
1989	1. ubåtsflottiljen	Dykdivisionen	HMS Belos
1998	1. ubåtsflottiljen	1. ubåtsdivisionen	HMS Gotland, HMS Halland, HMS Uppland, HMS Södermanland, HMS Östergötland, HMS Hälsingland, HMS Västergötland
1998	1. ubåtsflottiljen	2. ubåtsdivisionen	HMS Najad, HMS Näcken
1998	1. ubåtsflottiljen	Dykdivisionen	HMS Belos, URF
1998	1. ubåtsflottiljen	Torpedbärgningsdivisionen	HMS Pelikanen, HMS Pingvinen,
2014	1. ubåtsflottiljen		HMS Gotland, HMS Halland, HMS Uppland, HMS Södermanland
2014	1. ubåtsflottiljen		Ubåtsräddningsfartyg HMS Belos
2014	1. ubåtsflottiljen		Signalspaningsfartyg HMS Orion
2014	1. ubåtsflottiljen		Sjötransportenheten

Heraldik och traditioner

Vapensköld i metall monterad på fernissad träplatta.

Flottiljens heraldiskt vapen, "I fält av guld över en som en vågskura formad blå stam en svart treudd. Skölden krönt av en kunglig krona". Den 30 april 1996 tilldelades flottiljen en svensk tretungad flagga av ÖB Owe Wiktorin, vilken överlämnades på Artillerigården i Stockholm.^[3] Den 30 juni 1994 antogs och fastställdes "Fladdrande fanor" (Widqvist) som förbandsmarsch till ubåtsvapnet. Marschen fastställdes den 27 november 2002 som förbandsmarsch för Första ubåtsflottiljen.^[2] År 2014 instiftades Första ubåtsflottiljens förtjänstmedalj i guld och silver (1.ubfljGM/SM).^[12]^[13]

Förbandschefer

1918–1951: ???
1951–1951: Kommendörkapten av andra graden Åke Lindemalm
1951–1952: Kommendörkapten av andra graden Gustav Lindgren
1952–1964: ???
1964–1965: Kommendörkapten av första graden Rolf Rheborg
1966–1969: Kommendör Hans Petrelius
1969–1971: Kommendör Rolf Skedelius
1971–1972: Kommendör Bengt Rasin
1973–1976: Kommendör Jan Enquist
1976–1978: Kommendör Bror Stefenson
1978–1981: Kommendör Bertil Daggfeldt
1981–1983: Kommendör Roderick Klintebo
1983–1987: Kommendör Sten Swedlund
1987–1994: ???
1994–1997: Kommendör Bertil Björkman
1997–2000: Kommendör Curt Lundgren
2000–2003: Kommendör Bo Rask
2004–2007: Kommendör Anders Järn
2007–2008: Kommendör Gunnar Wieslander
2009–2010: Kommendör Jonas Haggren
2010–2013: Kommendör Fredrik Norrby
2013–2016: Kommendör Jens Nykvist ^[e]
2016–2016: Örlogskapten Stefan Östrand ^[f]
2016–2020: Kommendör Mats Agnéus ^[g]
2020–2023: Kommendör Fredrik Lindén ^[h]
2023– : Kommendör Paula Wallenburg ^[i]

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
1. undervattensbåtsdivisionen	1918-??-??	–	1934-??-??
Ubåtsavdelningen	1934-??-??	–	1951-??-??
1. ubåtsflottiljen	1951-??-??	–	1994-06-30
1. ubåtsavdelningen	1994-07-01	–	1997-12-31
1. ubåtsflottiljen	1998-01-01	–

**Beteckning(ar)**
1. ubflj	1951-??-??	–	1994-06-30
1. UbA	1994-07-01	–	1997-12-31
1. ubflj	1998-01-01	–

**Förläggningsort och baser**
Muskö örlogsbas (F)	1969-09-30	–	2005-08-31
Karlskrona garnison/Karlskrona örlogsbas (F)	2005-09-01	–

Galleri

HMS Uppland och HMS Västergötland på besök 2003
HMS Belos i hemmahamnen i Karlskrona 2008
HMS Södermanland på besök i Stockholm 2010
HMS Halland på besök i Stockholm i juni 2013
HMS Gotland på besök i Ystad i augusti 2015

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1904–1997 var flottiljen underställt Kustflottan, åren 1998–2000 Mellersta militärområdet, åren 2000–2005 Operativa insatsledningen.
^ Valspråket är ärvt från HMS Sjöormen som åren 1967–1994 använde det som devis.^[1]
^ Förbandsmarschen ärvdes från Ubåtsvapnet och fastställdes den 27 november 2002.^[2]
^ Förtjänstmedalj i guld och silver instiftad 2014.
^ Nykvist tillträdde som chef den 1 december 2013, med ett förordnande längst till den 31 december 2018.^[14]
^ Östrand tillträdde som tillförordnad chef den 4 maj 2016, med ett förordnande längst till den 1 oktober 2016.^[15]
^ Agnéus tillträdde som chef den 1 september 2016, med ett förordnande längst till den 30 september 2020.^[16]
^ Lindén tillträdde som chef den 1 juni 2020, med ett förordnande längst till den 30 juni 2023.^[17]
^ Wallenburg tillträdde som chef den 29 september 2023, med ett förordnande längst till den 30 september 2026.^[18]

Noter

^ ”Försvarsmakten-Parad 6: Traditionsvård”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-parad-6-2017.pdf. Läst 23 januari 2019.
^ [a b] Sandberg (2007), s. 82
^ [a b] Braunstein (2011), s. 87
^ Kjellander (2007), s. 201
^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 20 augusti 2018.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330/html. Läst 20 augusti 2018.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 20 augusti 2018.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 20 augusti 2018.
^ Braunstein (2011), s. 73-85
^ ”Sjötransportenheten”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/1ubflj/om-forbandet1/sjotransportenheten/. Läst 21 augusti 2018.
^ ”Om förbandet”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/1ubflj/om-forbandet1/. Läst 21 augusti 2018.
^ ”1.ubfljGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EB8DF891-C03F-42CD-BD0C-CA7F211076C7}&listmode=0&medal={053AE7C5-BB81-4AD8-A0AF-F963BC5A2E4B}. Läst 21 augusti 2018.
^ ”1.ubfljSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EB8DF891-C03F-42CD-BD0C-CA7F211076C7}&listmode=0&medal={1D4310A5-C4E3-4E4F-A0CC-BFDCB630ADD5}. Läst 21 augusti 2018.
^ ”Försvarets forum nr 9/2013, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2013/forsvarets_forum_13_09_webb.pdf. Läst 25 november 2017.
^ ”Försvarets forum nr 3/2016, s. 8”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-3-2016.pdf. Läst 26 november 2017.
^ ”Försvarets forum nr 5/2016, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-nr-5-2016.pdf. Läst 26 november 2017.
^ ”Försvarets forum nr 3/2020, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2020/forum_2003_lowres.pdf. Läst 10 november 2020.
^ ”Försvarets forum nr 5/2023, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/3-aktuellt/forsvarets-forum/2023/forum_2305_webb_lowres.pdf. Läst 9 december 2023.

Tryckt skrift

Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Första ubåtsflottiljen.
Bilder & media
Första ubåtsflottiljens officiella webbplats

v • r

Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor

Högre ledning

Staber

Kustflottan • Marinstaben • Marinstaben (gamla) • Marinens taktiska stab • Marinledningen • Marinens taktiska centrum • Marincentrum • Marinens taktiska kommando

Regional ledning

Marindistrikt	Gotlands marindistrikt • Norrlandskustens marindistrikt • Ostkustens marindistrikt • Sydkustens marindistrikt • Västkustens marindistrikt • Öresunds marindistrikt

Marinkommandon	Marinkommando Nord • Marinkommando Ost • Marinkommando Syd • Marinkommando Väst • Norrlandskustens marinkommando • Ostkustens marinkommando • Sydkustens marinkommando • Västkustens marinkommando

Örlogsbaser	Norrlandskustens örlogsbasavdelning • Ostkustens örlogsbas • Roslagens örlogsbasavdelning • Sydkustens örlogsbas • Västkustens örlogsbas

Marinbaser	Marinbasen • Ostkustens marinbas • Sydkustens marinbas

Bevakningsområden	Luleå marina bevakningsområde • Malmö marina bevakningsområde • Visby marina bevakningsområde

Kustartilleriförsvar	Blekinge kustartilleriförsvar • Gotlands kustartilleriförsvar • Göteborgs kustartilleriförsvar • Norrlands kustartilleriförsvar • Stockholms kustartilleriförsvar

Försvarsgrens-
gemensamma enheter

Centrum	Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum

Skolor	Marinens krigshögskola • Marinens officershögskola • Marinens sjukvårdsskola • Sjökrigsskolan • Sjökrigshögskolan • Sjöstridsskolan

Flottan

Flottiljer	Första jagarflottiljen • Första ubåtsflottiljen • Första ytattackflottiljen • Andra jagarflottiljen • Andra ytattackflottiljen • Andra ytstridsflottiljen • Tredje ytstridsflottiljen • Tredje sjöstridsflottiljen • Fjärde minkrigsflottiljen • Fjärde sjöstridsflottiljen

Eskadrar	Första eskadern • Andra eskadern • Tredje eskadern • Göteborgseskadern

Flottstyrkor	Göteborgseskadern • Göteborgsavdelningen • Härnösandsavdelningen • Karlskronaavdelningen • Norrköpingsavdelningen • Norrlandsavdelningen • Stockholmsavdelningen • Väneravdelningen • Visbyavdelningen • Ålandshavseskadern

Divisioner	5. patrullbåtsdivisionen • 18. patrullbåtsdivisionen • 23. patrullbåtsdivisionen • 31. korvettdivisionen • 33. minröjningsdivisionen • 34. underhållsdivisionen • 34. robotbåtsdivisionen • 36. patrullbåtsdivisionen • 41. minröjningsdivisionen • 42. minröjningsdivisionen • 43. underhållsdivisionen • 44. röjdykardivisionen • 46. patrullbåtsdivisionen • 48. patrullbåtsdivisionen • Skonertdivisionen

Skolor	Berga örlogsskolor • Karlskrona örlogsskolor • Marinens officershögskola i Karlskrona • Örlogsskolorna

Örlogshamnar	Berga örlogshamn • Karlskrona örlogshamn • Muskö örlogshamn

Operationsbaser	Hemsöbasen • Gräddöbasen • Saxarfjärdsbasen • Södertörnsbasen • Orrfjärdsbasen • Fårsösundsbasen • Stockholmsbasen • Järnaviksbasen • Blekingebasen • Grebbestadsbasen • Gullmarsbasen • Marstrandsbasen

Stationer och depåer	Stockholms örlogsstation • Gullmarens örlogsdepå • Gustavsviks örlogsdepå • Hårsfjärdens örlogsdepå • Gålöbasen

Kustartilleriet

Regementen	Gotlands kustartilleriregemente • Härnösands kustartilleriregemente • Karlskrona kustartilleriregemente • Vaxholms kustartilleriregemente • Älvsborgs kustartilleriregemente • Roslagens marinregemente • Södertörns marinregemente

Brigader	Andra kustartilleribrigaden • Femte kustartilleribrigaden • Fjärde kustartilleribrigaden • Första kustartilleribrigaden • Göteborgs marinbrigad • Roslagens marinbrigad • Sjätte kustartilleribrigaden • Södertörns marinbrigad • Tredje kustartilleribrigaden

Centrum och Skolor	Kustartillericentrum • Kustartilleriets stridsskola • Marinens officershögskola i Göteborg

Amfibiekåren

Regementen	Stockholms amfibieregemente • Vaxholms amfibieregemente • Älvsborgs amfibieregemente

Bataljoner	1. amfibiebataljonen • 2. amfibiebataljonen • 3. amfibiebataljonen • 4. amfibiebataljonen • 5. amfibiebataljonen • 6. amfibiebataljonen

Skolor	Amfibiestridsskolan

Marinflyget

Ledning	Marinflygledningen

Förband	Helikopterförsöksförbandet • 11. helikopterdivisionen • 12. helikopterdivisionen • 13. helikopterdivisionen

Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum

v • r

Försvarsmakten

Ledning

Högkvarteret	Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)

Försvarsgrensstaber	Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS)

Militärregioner	Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S)

Försvarsgrenar

Armén	Andra brigaden (2. Brig) · Tredje brigaden (3. Brig) · Livgardet (LG) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS)

Flygvapnet	Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS)

Marinen	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS)

Hemvärnet	Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG)

Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)

Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC)

Stridskraft logistik (LOG)

Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

Försvarsmaktens specialförband

Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18)

EU:s stridsgrupper

Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15)

Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS)

Försvarsmaktens gemensamma centra

Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC)

Utbildning

Försvarsmaktens militärhögskolor	Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) ·

Försvarsmaktens stridsskolor	Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS)

Försvarsmaktens övriga funktionsskolor	Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS)

Försvarsmaktens funktionsenheter	Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus)